Lypsyl någon?


Ibland dyker de mest otippade tankar upp i det förvirrade måndagshuvudet. Har ovanligt mycket att göra på jobbet men finner mig förlorad i ett minne jag trodde jag tappat för länge sedan.
En gång, för länge, länge sedan, var jag på en date med en jämnårig politikerkille. Minns ej vad han hette eller hur han såg ut men jag minns att han hade ohälsosamt torra läppar (vilket i och för sig inte säger så mycket då det kommer från en lypsyloman) och att han tog mig till någon obskyr technoklubb + att jag för första gången i mitt liv åkte spårvagn den natten (detta var i Helsingfors).
Några månader senare bara råkade han stå bredvid mig på en stockholmskrog och han log;
"Är det inte du som är Kim?"
"Nej", hörde jag mig själv säga. "Jag heter Joakim."
"Är du säker på det..? Har inte vi träffats förr?"
"Nej, det måste ha varit någon annan."
Alltså, varför? Ibland gör man sådana där märkliga - hjärndöda - saker och det går ju heller inte att ångra dem. Man kan ju inte gå tillbaka till personen och säga; "Jo, det är jag, ville bara skoja till det lite".

Dagens lärdom är således att det sköna med att bli äldre är att man gör färre och färre hur-mår-jag-egentligen-saker.

Dejten från i fredags mailade förresten idag och tackade för senast. "Jag hade roligt".

Tags: , ,

Kommentarer

Anonym sa…
Ha ha ha! Att du inte ens använde ett namn som skiljer sig mer från "Kim" är ju jättekul! Underligt -men kul!
Ninde sa…
Såklart han hade roligt, han var ju med dig! ;) Själv har jag snöat in på ett australiensiskt lypsyl med cocos smak...mm
Kim da Costa sa…
Tina aka Gucci - Jag tänkte faktiskt på det när jag gick hem idag. "Varför sa jag inte Fredrik?"
Ninde - Kokossmak så klart! Flott ska det vara ;)
Anonym sa…
Hur verkade fredagsdejtens läppar vara?
Kim da Costa sa…
Honky - O, de verkade mjuka och mycket fylliga. Perfekta tänder!

Populära inlägg i den här bloggen

Arbetsansökan

Onsdagstjatter

Spice up your damn life