Låt mig vara
Jag hatar att få besök av finsktalande Jehovas.
Arbetsansökan
Jag behöver ett nytt jobb. Vänligen ge mig ett. Jag är mycket lojal och arbetar hårt, vilket jag också vill ha något för (till skillnad från min nuvarande situation). Jag är bra på att samarbeta men sköter helst så mycket som möjligt på egen hand. Språk, grafik, layout, webbdesign, miljöfrågor, musik och det mesta som är arty är sådant som ligger mig extra varmt om hjärtat. Min styrka är kombinationen av ok teknisk läggning, ett konstnärligt öga samt uppfinningsrikedom. Jag är inte stresstålig och jag kan inte ha alltför många bollar i luften * . Jag kan inte räkna och jag vet ingenting om sport. Lär mig dock snabbt och lätt (nja, kanske inte att räkna). Jag önskar arbeta dagtid, vissa helger är ok. Kvällstid fungerar också om arbetsplatsen är hundvänlig. I stockholmstrakten. Vid långtidskontrakt kan jag tänka mig att flytta. Jag är ett kap. Kontakta mig på kiremik@gmail.com Kim Milrell Denna ansökan är aktuell så länge detta inlägg ligger kvar i denna blogg. *Den som myntade detta
Kommentarer
De som aldrig får skälla vid dörren annars, blir som tokiga då jag trissar dem lite. Och genast backar folket undan och jag kan med ett påklistrat genant leende slå igen dörren.
'Sorry, I can't hear you', liksom. Hehe.
Nackdelen med att det tar en dag eller två att få hundarna att sluta stormskälla vid dörren, är det faktiskt värt. *s*
Myra - Du är en huligan. Inte konstigt att du flyttade till UK.
Tihihii.
En gång för länge sedan när jag bodde i en radhusetta hade jag faktiskt 2 finskspråkiga vittnen bakom min dörr... de började predika något och jag avbröt dem med att säga att jag inte är intresserad... Sen började de undra något om min tro, varefter jag sa att jag inte tror på någon Gud egentligen. Min katt råkade hoppa upp i fönstret och så frågade om jag inte undrar varifrån min katt har kommit osv (hänvisade på något religiöst) ;) Jag sade med ganska hög röst att: "JAG ÄR INTE INTRESSERAD" efter det hade jag inte på länge problem med dem. Nu efter ca 1 år i denna bostaden har jag inte blivit besvärad, men det kanske beror på att jag inte öppnar dörren för något oväntat besök, för alla som kommer på besök har på förhand frågat om det passar... Nån gång kan det hända att jag öppnar, men sällan.
Henke - You go girl.
Honky - De kommer snart ska du se... ;)
Huligan för dig, va.
Här kallar jag dig cOOling, och så får man se det här!
*sticker näsan i vädret*
*s*