KM

Efter en lång dag i Budapest har vi hemmakväll med tysk TV (det språk jag förstår bäst). Budapest var en stor, kokande stad. Spännande. Tågresan var spännande den också. Det är inte helt lätt att ta sig fram när man inte kan språket och ungrarna inte bemästrar engelska särskilt bra (om alls). En konversation kan se ut så här: - Hej, jag undrar när nästa tåg till XX går. - Titta på tavlan. - Den är på ungerska och jag talar inte ungerska. - Nehe. (Rycker på axlarna.) Nästa! Snart sovdags. Saknar Sebbe.

På bron mellan två länder Så i natt traskade jag och syrran alltså över bron som tog oss in i Slovakien. Vi gick på stadens nattklubb där DJ:n frossade i 90-talsmusik. Whigfield, Dr Alban, Felix, Army Of Lovers och vår käre Tike Tike Kardi -Arash var mycket populär också. Nu ska vi ta tåget till Budapest.

Här sitter jag och syster med färg i håret. Jag var i full färd med att fixa henne och bestämde mig för att passa på att slänga i lite färg i min egen stentrista kalufs. Vi var ute och strosade + handlade + växlade cash och plötsligt vid ett övergångsställe stod stadens fjolla bakom oss. Tro mig - en fjolla känner igen en annan fjolla. Tog kort på honom så klart (bakifrån). Se den nedersta bilden. Nåja, nu ska vi strax fräscha till oss och ta ett glas. Sedan traskar vi över till Slovakien och går på klubb. Tokigt va. Hörs imorgon. Ev. kommer ett och annat twittermeddelande i högerspalten i denna blogg.

Syster möter mig i Wien. Jag + syster poserar i Wiens natt. Min guddotter på morgonpromenad.

Resan har gått smidigt. Syster + familj mötte mig i Wien och vi körde vidare till Ungern. Befinner mig just nu i en liten sömnig småstad. Återkommer under morgondagen. Godnatt.

Eftersom Ungern kommer vara min bas under stundande resa bjuder jag härmed på det underbara ungerska bidraget från ESC 2005. Å, vilken bra låt!

Å, så dåligt jag sov i natt. Mitt huvud var maxat av aktivitet beroende på webbjobbet + resan. Nu jobbar jag, sedan ska jag hem och något senare till Arlanda. Flyger med Tyrolean Airways till Wien till att börja med. Ha det nu så fint. Jag kommer blogga från utlandet - med bildbevis och rubbet.

De senaste dagarnas stress och press har satt sina spår - jag är ordentligt trött. Ska se på det där mat- eller fetmaprogrammet på SVT2 21:30 och sedan sova. Morgondagen blir en lång dag. Men spännande. Tror jag. Godnatt.

Hemma igen efter webbmötet. Två minuter innan jag skulle gå insåg jag att eftersom det handlade om en hundrelaterad site kunde jag ta med mig Sebbe som då var nyvaken och inte alls ville släppa iväg mig. Mötet gick fint. Vi kom fram till att jag nästa vecka ska presentera mitt färdiga resultat. Å, jag är så nervös varje gång jag träffar någon för första gången. Det är helt hemskt. Men jag tror jag gjorde ett bra och lagom smart intryck. Sebbe var så söt. Han blir väldigt varm i solen och trots att vi bara skulle till Söder (=nära) och dessutom åkte tunnelbana var han helt slut, med fladdrande tunga och allt, när vi kom hem. Så nu sover han och jag ska snart packa. Måste bara landa lite först. Med en kopp kaffe.

Å, Kylie är i krokarna och skapar musik tillsammans med Bloodshy & Avant. Det betyder underbar pop! Jag säger bara "Toxic" (Brittan) och "Get Together" (Madde). Nu ser jag om möjligt ännu mer fram emot Kylies kommande album. Övriga nyheter: ¤ Resfebern har nu slagit till på riktigt. ¤ Sebbe blev uppvaktad av en tio år äldre löpande damhund. Hon var oerhört sugen på stilige, friske ungtuppen. ¤ Bara jag får mötet angående webbjobbet avklarat så kan jag börja packa. Längtar.

Idag svängde jag ihop min alternativa vegetariska lasagne. Den får väl inte ens kallas lasagne men jag gör det ändå. - Fräs rödlök och en halv påse quornfärs + vitlök - Häll i två stora burkar krossad tomat - Krydda rejält - Varva blandningen med lasagneplattor samt lägg till lite fetaost här och där - Toppa med riven ost - 200 grader, 40 minuter - Njut! Nu orkar jag inte jobba mer utan slösurfar och lyssnar på Ace Of Base (!). Låten Never Gonna Say I'm Sorry slängde mig tillbaka till 1995. Jag var inneboende hos Norrmannen på Söder och jag dejtade Robert som nyss lämnat sin präst till sambo. Never Gonna Say I'm Sorry var vår låt och när jag träffade honom många år senare sa han att han alltid tänkt på mig när han hört låten. Detsamma tydligen...

Så här ser vårt våriga centrum ut :-) Hemma efter en riktig solskenspromenad. Nu ska det jobbas, städas, handlas. Och jobbas lite till. Imorgon ska jag för första gången träffa kvinnan jag arbetar för. För övrigt ser jag så mycket fram emot att resa bort. Det är väldigt trevligt att befinna sig på ett ställe där man inte har en aning om vad som väntar bakom hörnet - en kyrka? En u-sväng? En läderbög? Eller kanske stadens välsminkade, cigarettrökande "dåliga" kvinna?

Å, vad jag har webbjobbat idag. Har inte hunnit läsa en enda dagstidning eller blogg. Inte en endaste nyhetssändning har jag sett - vilket gör att jag känner mig en aning handikappad. Nu varvar jag ner med musik och strax ska jag sova. Man får lätt en kick när man jobbar med något och så plötsligt kommer man på lösningen till ett problem man haft väldigt länge. Euforisk känner man sig. Det hände mig idag. Jag fick matematikervibbar, vilket inte är likt mig... Godnatt nu.

Här är det vår. På riktigt den här gången. Foton från i morse. Igår var Hundvakten R här och lagade dammsugaren . Han knipsade av sladden och hade sig (sådant jag inte orkar bry mig om att förstå/lära mig). Som vanligt när R ska fixa en grej blir det fler saker gjorda; han hamrade och hade sig medan jag låg på golvet och vilade. Bjöd honom på pizza efteråt som tack. Nej, det blev förresten ingen utgång igår. Jag försökte tappert få i mig ett glas vin på kvällskvisten för att komma i fas men ville bara gå och lägga mig. Så det gjorde jag. Känner mig dessutom hemskt stressad av hemsideprojektet som ska vara färdigt den här veckan. Ska genast sätta igår. Nu. N. U. NU!

En vanlig helg? Öl, cider, sprit, kondomer, glid, citodon samt en diskokula på mitt köksbord. Nu, mina vänner, tar jag helg. Eller helg och helg - jag har en hemsida att färdigställa. Förutom det arbetet jobbar jag bara en dag under veckan som kommer. Sedan far jag till Österrike, Ungern och Slovakien. Längtar verkligen. Både efter trippen och söstra mi. Vad som sker ikväll vet jag inte. "Slynan" är avbokad då jag är så trött att jag inte ville lova något. Tröttheten är enorm på grund av a) sommartidsfaktorn b) att Snyggogrannen hade fest i natt. Men vem vet. Kanske befinner jag mig i sorlet på båten vid midnatt ändå. Om jag får sova när jag kommer hem från kontoret jag just ska lämna (det beror på Sebbe...). "Helg"videon - låten som gav namn åt denna blogg; Pet Shop Boys "Shameless".

Ryktet hade spridit sig till flera bloggar redan innan vi hunnit hem igår kväll och jag kan tyvärr inget annat än bekräfta att Sebbe igår lekte den gyllene leken i herr Aronsons kärlekssäng. Sebbe var väldigt uppspelt. Tror att det var anledningen, snarare än en tyst protest mot någonting. Vi fick mat iaf. Sebbe serverades kyckling och Aron och jag åt en magnifik wok. Och vin. Sedan satte Sebbe och jag oss på tuben och satte punkt för denna dag som kändes extra lång då vofs även varit med mig på jobbet. Han somnade bums när vi kom hem. Väldigt söt och tillgiven. Puss på Sebbe.

Popmusik när den är som bäst.

Jag + syster i Helsingfors Denna morgon har jag äntligen fått tummen ur och lyckats boka en resa till min älskade syster som för tillfället huserar i Ungern . Som jag skrivit några gånger den senaste tiden har jag känt mig oerhört reslysten ett bra tag nu så det är på tiden att det blir av. På torsdag flyger jag till Wien där jag blir hämtad och förd till systerns småstad; Komárom . Ska även utforska Gyõr och Budapest samt Komárno i Slovakien . Hurra!

Nu har de flesta av er helg och jag avundas er en aning. Jag har jobbhelgen framför mig och skulle ge mycket för att lyckas förvandla mitt schema till att inte inkludera några helger överhuvudtaget. Kanske lyckas jag en vacker dag. Har ju lyckats dra ner helgjobbet till 50% från 100% så det går åt rätt håll... Men det var inte det detta inlägg skulle handla om, utan: När jag och Sebbe var ute nyss mötte vi en fräsch tjej runt 25. Hon: Åååh! Får jag klappa hunden? Jag: Javisst. Hon: Man ser att det är en tjej! Visst är det? Jag: Nej, det är en kille. Hon: (chockad min) Men bara tjejer är så söta! Alla tror att Sebbe är tös. Men som jag berättat tidigare; det trodde de om mig också ända tills jag var runt 15. Och se vilken robust karlakarl det blev av mig!

Mobilen ringer. Återigen är det någon från Dagens Nyheter som söker Bo. Detta är tredje eller fjärde gången. Bo är inte hemma! Bo bor inte här. Acceptera!

Tillbaka efter lunchdaten med Engelsmannen. Jag är kanske en något udda fågel men jag hatar ju att fika, och att äta lunch med någon okänd är helt uteslutet. Därför sa jag till honom innan vi sågs; det blir ingen fika och ingen lunch och jag måste gå en massa ärenden så vill du ses får du följa med mig till optikern. Och det gjorde han. Sedan en kort promenad och så skulle jag tillbaks till kontoret.

Min vän och kollega; modeslaven Gucci, ger H&M:s Madonnakollektion ynka två stjärnor av fem. Hon: Jag är ledsen, men kollektionen kändes inte alls "Madonna". Jag: Kändes den mer "Celine Dion"? Hon: (tystnad) Ja... Det gjorde den faktiskt. Gucci vill tillägga : Materialen kändes billiga. Inte alls Madonnalyxiga. Väskorna var dock okej. Skorna kändes väldigt 1998. Jag är fasligt besviken.

Igår när jag satt och klistrade igen företagets lönespecifikationer kände jag att jag ville sprida lite kärlek så jag ritade ett hjärta på varje kuvert. Hoppas folk blir lite lyckligare idag. :-) Satt hela kvällen och samlade ihop gamla, gamla blogginlägg från en tid före Blogger. Mycket intressant men en smula deprimerande (hamnar snart i en blogg nära denna).

Det här med att man som arbetslös blir av med a-kassan om man tackar nej till arbete på annan ort kan jag delvis förstå men jag blev rosenrasande av att höra moderattanten på morgon-TV (en sån där människa som inte kan säga "chock" utan envisas med att forma sina snipiga läppar till "shock") mala på om att om man lever ensam får man minsann packa ihop sina saker och dra. Stopp och belägg säger jag - ska en stackars ensam människa lämna sitt på egen hand uppbyggda liv och sätta sig i någon deprimerande håla och bli ännu mer ensam? Då kan väl stooorfamiljerna packa och dra. De har ju i alla fall varandra. Detta eviga förakt mot singlar. Har man inte familj har man tydligen inget liv och man kan kastas runt lite hur som helst. Tur att underbara mp-Maria Wetterstrand satte m-tanten på plats.

Jag har ju upplevt ett otrohetsdrama i min bekantskapskrets och det fick mig att tänka på hur oskyldig/skyldig jag själv är. Plötsligt kom jag på att jag visst varit otrogen en gång (men jag tog mitt ansvar och förde ingen bakom ljuset, bless me - the holy saint). Året var 1999 och jag levde tillsammans med Miljonären. I efterhand kan jag se att jag inte på långa vägar var redo för ett så seriöst förhållande. Jag åkte på charter med grabbarna (och här börjar varningslampan blinka hysteriskt). Det gick som det gick. Naturligtvis träffade jag en trevlig holländare som tog mig med storm. Han var allt Miljonären inte var och jag bestämde mig där och då för att bara tacka och ta emot. Innan jag tillät mig att hångla loss gjorde jag mentalt slut med Miljonären. Jag låg på stranden med kamraterna och kände att livet i det ögonblicket var som det alltid borde vara och samma kväll lät jag mina (få och mycket blygsamma) lustar ta över. Holländaren och jag hade en fantastisk vecka tillsammans o

► Igår upptäckte jag till min enorma irritation att min käre hund haft bus för sig; han hade vid något tillfälle under de senaste två dagarna roat sig med att bita av dammsugarsladden. Är det något jag inte har lust att lägga pengar på just nu är det en ny dammsugare. Fy tusan. ► På söndag tänker jag (efter att ha ölat med "Slynan") fira in våren på båten . Är det någon puma som ska dit? Jag har inte varit där på evigheter - det är ett sådant stort projekt varje gång och man blir alltid lite extra rund under fötterna och ramlar hem när andra är på väg till jobbet (om alls). ► Herr Israels resa kan komma att skjutas på framtiden på grund av sjukdom i (den stora feta judiska) familjen. Det är väl okej men jag har varit med om detta tidigare och jag undrar vad det är för fel på min karma. ► Någon ny tv-gala har ägt rum och jag kräks så på alla dessa galor. Är det någon som orkar se dem? Eller bry sig? ► Å, Brothers & Sisters - älska denna serie! ► Mycket gnälliga tanter

Madonnas ganska trevliga snuttar för H&M plus Max Factor .

Zen Café "Piha Ilman Sadettajaa" (trädgård utan sprinkler). Fantastiskt vacker text. (Ungefär) Om du inte vill ha mig längre Är jag som en kall, stenig brunn Som en trädgård utan sprinkler Är jag om jag inte får dig Om du inte önskar mig längre Är jag som ett träd slukat av blixten Som bränd och uppgrävd mark Är jag om jag inte får dig

Idag fick jag äntligen upp min nya namnskylt på ytterdörren. Wow!

Idag vill jag hylla den bästa musikspelaren jag någonsin ägt (och de är många). Jag vet inte hur många jag köpt genom åren men otaliga är de freestyles (remember?), bärbara cd-spelare, minidiscspelare samt mp3-spelare som fått smaka på mitt visakort. Jag tror jag har tre eller fyra halvdana mp3-spelare i "elektroniklådan" där hemma (som jag inte vågar göra mig av med eftersom herr iAudio faktiskt kan drabbas av kortslutning en mindre vacker dag). Ett tag hade jag en ipod men jag tyckte ljudet var sugigt (!) och programmen onödigt komplicerade så jag sålde den. Det var då jag fann min nuvarande kompis; herr iAudio. Den är rätt ful men hållbar (metall!) och ljudet är kalasklart. Den har fungerat felfritt längre än någon annan spelare (och numera, i detta make more cash-samhälle, pajar ju allt hela tiden ). Så hurra för min gode men fule vän; herr iAudio 20 Gb som gör det han är gjord för bättre än någon annan. Inte en massa krimskrams - bara ljuva toner. Edit : Nej, jag fick

När jag promenerade till jobbet tidigt denna (gråa) morgon lyssnade jag först på nån arty typ av electropop som bara gjorde mig sömnig. Eftersom jag var lite sen och ville speeda på en smula bytte jag till eurodisco med Alice Deejay och Sash! i spetsen och vips befann jag mig i en svunnen tid. Jag fylldes av en enorm längtan efter att stå småsvettig och halvpackad på ett knökfullt dansgolv på någon spansk semesterö. Kläderna på sniskan och håret i oordning. Inga sorger. Bara en endaste lång, het natt. Hmm.. Nu är jag trött på att längta. Nu är det dags att få saker gjorda.

Jag är utmanad av Nisse : Ta en (ny) bild på dig själv som är skojig/tokig/rolig och lägg ut den på din blogg och utmana sedan några andra bloggare att göra samma sak. Här är mitt bidrag; jag invirad i toapapper ensam på jobbet denna morgon. Jag utmanar Annen , Kottemor , Myra och Miss J .

Jaha. Nu har jag fått en ny snyftserie. Är inne på episod 6 av Brothers & Sisters. Jag har även kommit fram till att jag vill ha en småtråkig småborgerlig torris till kille - som Kevin Walker . Kanske därför har jag efter en massa övervägande tackat ja till en lunchdate på fredag med någon vi kan kalla Engelsmannen samt en drink med "Slynan" på söndag. De tjatar ju! Jag vill bara få det ur världen. De inser att jag inte är vad de vill ha och så kan vi alla gå vidare (och jag kan koncentrera mig på Herr Israels ankomst). Ja. Så får det bli. Nu ska jag forsätta se på Brothers & Sisters.

Jag funderade länge och väl på mitt Tisdagstemabidrag . Det fick bli våra kära Glob som ofta fungerar som min personliga betlehemsstjärna. Oavsett väder står hon där. Rund och fin.

Gårdagen innehöll lite otippade inslag. Istället för att dega hemma hela kvällen traskade jag och Sebbe bort till R som just kommit hem från New York. Vi såg bilder och lyssnade ihärdigt på NY-historier. Underbart. Sedan promenerade vi hem igen och bara toksomnade. Idag firar vi vår ettårsdag. För ett år sedan satte jag och R oss på pendeltåget (senast jag åkte p-tåg förresten.. hmm...) till Jakobsberg. I en liten alternative stylish lägenhet fann vi ett gäng hoppande hårbollar. Sebbe var den mörkaste och jag var tvungen att ta med honom hem.

Det var länge sedan jag hyllade någon i denna blogg men nu är det dags igen. Idag vill jag sjunga "I love you, baby" till min vän herr Green som nyss var inne på kontoret och gav mig ett peptalk utan dess like. Det bästa är att jag vet att han alltid menar det han säger och dessutom har han oftast rätt. Första gången jag träffade herr Green var 1994. Jag hatade hans 90-talspage (den blev inte långvarig, tack och lov) och dejtade hans ex (samma parentes funkar här). Jag vet inte riktigt när eller hur vi fann varandra, herr Green och jag, men jag är glad över att vi gjorde det. Få känner mig så väl. Herr Green är både rolig och bra som vän. Han är ett vandrande lexikon. Han är rak och han är pladdrig. Och han vet vad han ska säga för att hjälpa mig att höja min självkänsla. Så; puss herr Green. Mys och gos.

Min kvinnliga kollega; "Du har så sexig röst när du talar dirty på heterovis att jag ska ringa dig när jag vill ha telefonsex". free image hosting

Svagt kaffe gör mig irriterad. Jag tror iofs att jag dricker abnormt starkt kaffe. När jag spenderade min barndoms somrar hos farmor på den finländska västkusten dracks det kaffe från morgon till kväll. Normala barn drack saft men i min släkt var det kaffe från dag ett. Så man blir som man umgås. Det var inte det jag skulle säga, utan; vill du ha starkt kaffe ska du inte låta engelsmannen på jobbet brygga det . Never forget! Edit : Exakt en timme senare kommer han in och säger; "den kaffe war inte så gott".

Jag vet ju fortfarande inte riktigt vad jag ska bli när jag blir stor (läs: 45) men en sak jag vet att jag inte kommer bli är professor i matematik. *Puuh*

Det är drama och uppståndelse här på jobbet nu. Kollegan, 28, har just hittat sitt första gråa hårstrå.

Äntligen är helveteshelgen över. Välkommen kära måndag. "Det här kanske är veckan då du äntligen finner lyckan", sa jag till kollegan när jag anlände till arbetsplatsen. Det känns som något stort kommer ske snart. Jag hoppas verkligen det.

Idag var jag så uttråkad att jag skurade under badkaret. Fatta. Mitt liv kändes ju inte direkt roligare när jag läste sms:n från min vän R som befinner sig i New York. "Det är underbart. Ikväll ska jag på klubb. Bla bla bla". Sparka på en som ligger ner. Gör det.

Anna Eriksson "Oot voimani mun". Underbar artist.

<--- Alla nyvakna människor ser likadana ut - rädda och lite oskyldiga så där. Mkt intressant. Å, vad jag behövde sova. Igår var jag uppe och mötte världen redan vid åtta och på kvällen (som tillbringades i hemmet trots att någon ville träffa mig för att få "se något härligt") var jag som en död fisk. Idag lyckades jag på något sätt sova till 12:30 (med ett kortare avbrott för Sebbes morgonritualer). Underbart var det. Jag behöver nog en dag i veckan som jag mest sover bort. För övrigt är jag så nöjd med att sedan jag började jobba enbart kontorstider blir jag så där naturligt trött på kvällarna - en underbar, sund känsla som jag inte upplevt sedan skoltiden för alldeles för länge sedan. Jaha, nu har jag vofsing i knät så jag må sluta.

Det är mycket Israel i mitt liv just nu - tre veckor kvar tills jag får besök. Såg just en irländsk intervju med ljuva Dana International. Talkshowvärden frågade; "har du alltid känt dig som kvinna?" Dana svarade; "Jag känner mig lite obekväm med ordet "kvinna". Jag är vad jag är och det är upp till er vad ni vill kalla mig. Ni kan kalla mig "ko" om ni vill så länge ni låter mig leva mitt liv". Det var trevligt sagt. Här är en av mina favoriter; Ye'esof Zeruim .

Nu när The Ark-veckan är avklarad är det dags för nästa tema. De finsktalande Jehovasmänniskorna som hälsade på mig idag inspirerade mig att lyssna på finska favoriter. Minns ni fantastiska Addicted To You med Laura (Voutilainen) (som även uppträdde på Sthlm Pride häromsistens)? Här är den i alla fall, med estnisk textning och allt (ESC 2002) + ett av hennes två bidrag i årets finska mello - vackra Kosketa Mua (Rör mig).

Här är den beryktade vårjackan. Äntligen fångad på bild. Idag har jag städat min klädkammare + garderob. Hittade en del roliga plagg jag helt glömt existerade. Det kanske blir en kul maskerad här hemma i kväll... Här är min soliga vårhälsning.

Jag hatar att få besök av finsktalande Jehovas.

Jag tänkte bjuda på en större version av gårdagens bild. Enjoy. Som synes matchar min fars slips min brors frus sommarklänning. Hahaha. Det var tider det.

Ankie! Asså kolla vilket fantastiskt klipp! Doan är ju guld värd.

Vi avslutar The Ark-veckan med den roligare versionen av tidigare bloggad låt.

<--- Kostymen från 1993 plockas inte fram ur gömmorna. Det är fredag och den här helgen är jag som de flesta andra ledig. Trots att vädergudarna som vanligt bestämt att spela oss ett spratt just när vi börjat fira in våren tänkte jag passa på att städa min klädkammare och plocka fram vårblusarna. Vantarna ska läggas undan och sommarskorna ska fram. Jag skulle sannerligen inte banga en cocktail på den (snart) nystädade balkongen. Å, det finns inte mycket som slår det.

Melodifestivalen är ju inte bara en musikhändelse - vi får en massa nya ord också. Efter "sexchock", "sexdräkt", "schlagerterror" och liknande har nu det nya ordet " dragfinne " gjort entré. Välkommen in i gänget. Edit: Annen påminde mig om det kanske bästa ordet; onanidans.

<--- Jag? Ni minns kanske kollegan som satt på min plats och inte ville flytta på sig. I morse när jag kom hade han redan rafsat ihop sina saker och rest sig upp. - Varsågod, sa han. - Å, du har lärt dig! svarade jag. - Ja, det är ju lite som i filmen Djävulen bär Prada ; "nu kommer Kim! Nu kommer Kim!" Haha. Jag tycker det var lite roligt.

Klassikern:

Jag och Sebbe har varit ute på ett inte helt självvalt äventyr. Vi gick vilse i skogen! Hör upp! Obs! Stopp! Huom! Märk! Även om man bor i Stockholm kan man gå vilse i skogen. Det är lite komiskt men sant. Vi var ute och fotograferade våren (det är sånt man gör när man är 30+) och upptäckte till vår irritation att elljusspåret vi brukar vandra längs hade drabbats av en dramatisk översvämning. Vi valde således en annan väg och gick och gick och plötsligt hade jag ingen aning om var vi var någonstans. Till slut hörde jag bilar på avstånd så vi följde ljudet och stod plötsligt i ett för mig helt okänt bostadsområde. Jag kollade skyltar men de gav mig inga som helst ledtrådar. Det var rätt folktomt också så jag hade ingen att fråga (förutom två medelålders bollsparkande karlar med knarkarlook). Efter många om och men hittade vi tillbaks till skogen och började vandra samma väg vi kom. Vi var inte borta längre än en och en halv timme men jag såg redan mitt liv svischa förbi framför ögonen.

Jag råkar ofta ut för totalt humorbefriade människor, både på nätet och IRL. Det bådar aldrig gott eftersom jag är en ganska kul kille. Det har lett till att jag verkligen förstått varför det är så populärt att säga; "det är viktigt att min blivande partner har humor". It suddenly makes sense. I morse fick jag ett meddelande från en yngling som hörde av sig till mig första gången för kanske ett år sedan. Även den gången slutade vår konversation med att han blev stött och sa hej då. Idag lät det så här; Den Humorbefriade : Blev ju nyfiken nu ? singel fortfarande ;-) ?? Kim M : Jag är den eviga singeln. Den Humorbefriade : oki får väl ändra på det då ;-9 Kim M : Jag har försökt men jag attraherar ju bara miffos. Så vad är det för fel på dig? ;) Den Humorbefriade : Det är inget fel på mej !!! ok tack för den Kim M : Det är bra. Hur går det med allt? Den Humorbefriade : bra ha det Kära gode Gud - ge mig en kille med humor. Tack på förhand. *Råbra låt med Sugababes

<--- "Du ger mig lugn efter stormen" (Gudrun) Det finns en klubb på Qruiser som heter Vi som väljer att må bra och idag tänkte jag mentalt gå med i den. Det finns så många miffos omkring mig men jag kommer aldrig kunna ändra på dem. Den ende jag kan förändra är mig själv. Eller snarare hur jag hanterar jobbiga händelser och korkade människor. Så det ska jag börja med en torsdag som denna. Vad ska ni göra idag för att livet ska bli bättre imorgon?

Den fantastiskt vackra låten med bedrövligt trist video.

Musik är som balsam för själen. Få låtar har någonsin berört mig så mycket som Breathe med franska elektroorkestern Télépopmusik . Första gången jag hörde låten blev jag bokstavligt talat blown away och var tvungen att sätta mig ner. Den har något som öppnar en massa känslokanaler i mig. Njut. Slappna av.

Jag är på väg ner nu, känner jag. Det började igår när jag skrev mitt arga inlägg. Faktum är att jag är så arg just nu att det flimrar framför ögonen på mig. Jag var ute för att handla lunch då Hundvakten ringde. Han bjöd mig på indisk mat på lokal och det var så skönt att få kräkas ut all irritation jag hade inom mig. Han är en mycket bra lyssnare. Så nu ska jag skriva till personerna som gör mig så irriterad. Jag måste få det ur mig. Och eftersom jag inte är den gnälliga typen tror jag att folk lyssnar när jag faktiskt tar ton. Ska sluta skriva nu för jag är så arg att jag darrar.

Jag är ju inte helt nöjd med fotot på mitt nya leg (och pass). Jag ser lite fet och skrämd ut men min kollega Gucci fräste; "Fy fan vad du överdriver! Du ser ju ut lite grann som Snygg-Peter på Pet Sounds ". Men tack. Antar jag.

Jag skrev för ett tag sedan att jag var uppvaktad av " Slynan ". Jag ville dock inte träffa honom. Sedan bjöd han mig på ett jippo han anordnade för en klädkedja men jag ville inte gå. Då frågade han om han fick skicka presenter till mig och det fick han så klart. Så häromdagen fann jag ett litet paket på hallmattan. Jag älskar presenter. Skicka gärna fler till mig. Tack på förhand. Och nej, jag tänker inte träffa honom hur många presenter han än skickar.

Tänk att det är så mycket lättare att cykla med nypumpade däck - man bara svischar fram. Jag var lite orolig ett tag eftersom det kändes så otroligt mycket jobbigare att cykla nu än förra året - trots att min kropp är i betydligt bättre skick. Till slut insåg jag att däcken var rätt tomma på luft. Jag köpte min cykel 2004 och den har givit mig mycket glädje men även en smula vrede - den försvann ur cykelrummet * strax efter att jag köpt den och jag både skrek och grät av ilska. Husvärden på förra stället jag bodde på återfann dock cykeln - inlåst i ett annat rum i källaren (konstigt). Tur för mig men synd att jag redan hade kontaktat polis och försäkringsbolag. Det jobbiga med att cykla i city är att cykelbanorna helt plötsligt försvinner. Inte åt höger eller vänster, utan rakt upp i det blå. Så om ni fotgängare undrar varför vi cyklister ibland kommer farande på ställen vi egentligen inte borde cykla på beror det på att vi inte hade någonstans att ta vägen. Mitt problemområde är kvar

Melanie C släpper sitt fjärde album, This Time , den fjärde april. Och ny fin lugg har hon. Här är videon till The Moment You Believe : Och här finns videon till I Want Candy (ledmotivet till kommande filmen med samma namn):

När jag har noll energi och noll tankekraft blir maten ofta ett enormt dilemma. Oftast kör jag med denna maträtt, som förutom att den är busenkel att svänga ihop dessutom är ljuvligt god. Fullkornspasta (koka) En burk champinjoner (stek) En liten rödlök (fräs) En burk crème fraiche (paprika & chili) (blanda i) En himla massa parmesan (on top) Servera och njut.

När jag har noll energi och noll tankekraft blir maten ofta ett enormt dilemma. Oftast kör jag med denna maträtt, som förutom att den är busenkel att svänga ihop dessutom är ljuvligt god. Fullkornspasta (koka) En burk champinjoner (stek) En liten rödlök (fräs) En burk crème fraiche (paprika & chili) (blanda i) En himla massa parmesan (on top) Servera och njut.

För att bli på bättre humör spelar jag nu The Arks bästa låt.

Jag har en dålig dag idag och jag har flera gånger blivit påmind om varför jag i regel inte gillar människor. De är ohyfsade. Det känns som de flesta är det, faktiskt. Förutom mina vänner. Och ni som regelbundet läser min blogg, och jag era, ni verkar fina och bra och med hyfs i kropp och sinne. Så puss på er. Här kommer några exempel på odågor: - Sura busschaufförer som med äckel (!) i blicken väntar tre sekunder innan de tar emot min biljett och stämplar den. (När jag en kvart senare klev på en annan buss tillbaka mot city var det samma chaufför och samma dryga, otrevliga mottagande.) - Sura kärringar bakom passutlämningsdisken hos Nackapolisen. Ett "hej" eller ett litet leende skulle sannerligen inte skada. Jag blev ju extra trevlig, så klart, som för att se om jag kunde smitta henne. Men nej. Vid sådana tillfällen känner jag mig bara tvungen att säga "ha en bra dag" innan jag går. - Chefer som dag 1 säger "gör så", dag 2 säger "gör inte så" o

Igår kommenterade 100% av mina kollegor min (faktiskt inte nya) vårjacka . Alla tyckte att den var jättesnygg och klassisk "men inte ett dugg Kimmig". Jag gillar den inte. Kanske för att den inte är Kimmig. Den är liksom... beige. Jag måste nog fota den någon dag.

På morgonnyheterna pratas det om den egyptiske bloggaren som ställts inför rätta pga att han i sin blogg sägs hetsa mot islam och förtala presidenten. Är det inte hemskt, så säg. Jag känner att jag borde blogga lite vassare. Bara för att jag kan göra det utan att bli fängslad. Bara för att stötta dem som inte kan göra det. Dessvärre har jag inte så vassa åsikter om saker och ting så det skulle bara bli ugnspannkaka av det hela. Istället bloggar jag om hur jag inte kan känna sympati för folk som ger sig ut på svaga isar och sedan faller i sjön. Samma sak varje år. Eller de som åker offpist. Samma sak varje år. Jag bloggar också om den israeliske diplomaten som hittades naken med en gummiboll i munnen. Nu skickas han hem från El Salvador. Låt mannen leka loss, säger jag. "Tsuriel Raphael var naken, förutom munkavle och utrustning för sadomasochistiska sexlekar". Haha, så mysigt. Jag bloggar vidare om att Carola "hånades" av en finsk dragshowgrupp under dragningen av

Äntligen är min fullständiga mellolista färdig. Enjoy. 01 Verona "La Musica" 02 The Attic feat. Therese "The Arrival" 03 Sofia "Hypnotized" 04 Måns Zelmerlöw "Cara Mia" 05 Marie Lindberg "Trying To Recall" 06 Regina Lund "Rainbow Star" 07 Sonja Aldén "För att du finns" 08 MissMatch "Drop Dead" 09 Caroline af Ugglas "Tror på dig" 10 Sebastian "When The Night Comes Falling" 11 Sarah Dawn Finer "I Remember Love" 12 Emilè Azar "Vi hade nåt" 13 Nanne "Jag måste kyssa dig" 14 Andersson & Gibson "Anything But You" 15 Uno & Irma "God morgon" 16 Svante Thuresson & Anne-Lie Rydé "Första gången" 17 The Ark "The Worrying Kind" 18 After Dark "(Åh) När ni tar saken i egna händer" 19 Addis Black Widow "Clubbin" 20 Jessica Andersson "Kom" 21 Anna Book "Samba Sambero" 22 Lustans Lakej

Fatta så lycklig man blir av att promenera genom staden när solen går upp. Det känns som att gå rakt in i en målning.

Idag lottades startordningen i ESC fram. The Ark spelar, sjunger och dansar i mitten, som nummer tolv .

Äntligen hittade jag den fantastiska Carolaparodin på YouTube. Den är verkligen, verkligen bäst. Och rätt elak.

Känner ni att det är vår? Underbart! Det är ljust ute när jag kliver upp. Det är ljust ute när jag kommer hem från jobbet. Vårjackan * har åkt fram. Jag har haft The Worrying Kind i huvudet sedan jag vaknade igår. Och efter att ha sett Dagen efter-programmet igår kan jag inte stå emot Ola Salo. Därför inleds härmed The Ark-veckan i denna blogg. Jag kom just på att jag hade en väldigt livlig dröm om herr Salo i natt. Mmm... Det var gött. * Som jag använder bara för att jag inte har någon bättre och så är det första kollegan säger; "Men å sicken snygg jacka! Klassiskt vacker!" Jag tycker verkligen inte det. Känner mig naken i den.

Det blev en helkväll. Först mellodrama hos Hundvakten. Jag röstade på Månsy tre gånger. Två gånger för min egen räkning och en gång för min fars, som sms:ade från utlandet och sa att "Cara Mia" var hans favorit. Sedan skulle vi gå på Lino men den kilometer långa kön gjorde att vi gick till Connection istället och för första gången på evigheter upplevde jag en lyckad utekväll. Kul var det, på alla vis. I bardisken träffade jag en yngling som basunerade ut att han och jag minsann skulle bli ihop. Men jag skulle inte tro det... Slutfacit ; årets Mello var bra. Bäst var Kristian Luuk. Sötast var Måns. Sexigast var Sebastian. Bästa låten hade Verona ("La Musica"). Sämst var Tommy Nilsson. Tröttast var jag på Carola. Flest rysningar gav Marie Lindberg. Töntigast var Magnus Uggla. Mest växte Sonja Aldéns "För att du finns" och Sofias "Hypnotized". Jag hade nog helst skickat en ballad (läs: Sarah Dawn Finer) till Helsingfors. Startfältet i ESC har reda

Sebbe sov hos Hundvakten i natt och nu ska jag lämna kontoret och promenera hem och vila någon timme innan jag går dit på mellofest. Sedan ses vi på Lino - dansanta och glada. Ha en ljuvlig kväll. Å, Måns!